- Kapitel 21
Hejjsan hoppsan! ;) <3
Ni får mer imorn! Hope ya like it! :)) <3
Ulriks perspektiv
Där sitter hon, tåget kommer. Jag ser henne sitta hukad med händerna för ögonen.
" Felicia! " Skrek jag.
Hon tittade mot oss, ställde sig upp. När hon såg tåget igen stannade hon upp.
Hon grät, Vad har jag gjort?! Allt var mitt fel..
Nu sprang jag ännu närmre, tåget var inte alls långt bort när jag slutligen sprang ända fram och tog tag i hennes hand, drog henne därifrån och kramade om henne, länge.
" Lova att du inte gör det igen..! " Jag kunde inte släppa taget om henne.
" Jag kan inte lova.. " Hon skickade en blick mot sin mamma.
Elin kom fram och kramade om båda två. Efter en stund gick Elin hem och vi satt kvar.
" Varför gjorde du det Felicia..? "
" Jag kan inte leva utan dig.. Inte nu.. " Jag tog tag i hennes hand.
" Jag finns för dig, genom allt! Jag vill vara mer än vänner.. Jag förstår inte vad som fick mig att tänka annat. Du har fnnits i mitt huvud ända sedan jag lämnade dig. " Hon log, jag kunde inte motstå och log tillbaka.
Hon lutade huvet mot min axel..
" Så allt blir som vanligt nu då? " Hon kollade på mig.
" Antar väl det "
Vi gick hem och jag fick sova hos Felicia. Nu hade jag allt jag behövde.
Felicias perspektiv
Imorn skulle jag till skolan igen.. Skit!
" Du Ulrik.. Jag måste iväg till skolan imorn men kan du komma och hämta mig? "
" Visst, allt för dig! "
Vi satte oss i soffan och började kolla på film. Tror att det var någon med Taylor Lautner men jag brydde mig inte, hur snygg han än va så hade jag ju Ulrik! jag lutade mig mot Ulriks bröst och hörde hans lunga hjärtslag.
jag måste ha somnat för jag vaknade i soffan, Ulrik sov fortfarande. Försiktigt smög jag upp och gick in i badrummet. Jag gick in i duschen och tvättade mitt hår, piggnade till lite och gick ut.
Vad ska jag ha på mig? Det fick bli en lila hängande tröja med en svart kofta över och ett par jeans.
jag fixade mitt bruna håroch sminkade mig lätt. Blev ganska nöjd.
När jag kommer ner möts jag av en busvissling, det var Ulrik.
" Tjollahej! " Sade han med ett underbart leende.
" Nejmen tjena snygging! " Log jag tillbaka.
Jag gick in i köket, fixade iordning en macka med nutella och ett glas med oboy.
När jag ätit klart kom Ulrik in, rufsig i håret men lika snygg som vanligt!
" Vad ska du göra utan mig domhär sju timmarna då? " Frågade jag retsamt.
" Inte vet jag, kanske blir av till stan. "
" Okej, jag måste gå nu! " Jag gick fram, kysste honom lätt på näsan och fnittrandes gick jag ut med min väska hängandes på min axel.
När jag kom till skolan välkomnades jag av Karolina. Karolina var min bästa kompis, vi hade känt varandra så länge jag kan minnas. Hon fanns alltid där för mig.. Eller om jag berättade vad som hade hänt..
Jag kramade om henne hårt.
" Åhhh! Shiiiet vad jag har saknat dig! " Skrek hon rakt i mitt öra.
" Jag har saknat dig mer! "
Vi gick in i den gamla lilla skolan.
Ni får mer imorn! Hope ya like it! :)) <3
Kram :* <3
Kommentarer
Trackback
