- Kapitel 22
Är sjuk så jag har inte uppdatterat så mycket.. eller från Ipaden har jag uppdaterat på min "personliga" blogg!
Jag gick in i det gamla klassrummet, satte mig på min plats och väntade på att läraren skulle komma.
Sry att det inet kom upp igår.. Det fuckade upp sig och hälften sparades men det kom nu! ;) <3 Hoppas ni gillar't! ^^ <3 Kommer inte kunna uppdatera så mkt i helgen så jag HOPPAS att jag hinner minst två imorn.. Ska packa också men aa.. Kram :* <3
Kolla gärna! http://enmunther.blogg.se/ Funkar typ inte att fixa header så den e lite skuum ;) <3
Jag gick in i det gamla klassrummet, satte mig på min plats och väntade på att läraren skulle komma.
" Hej Felicia! Redan tillbaka? " Log Emil mot mig och blinkade lite lätt med ena ögat. Han var snyggaste killen i klassen, inte bara enligt mig utan enligt ALLA tjejer..
" Japp... " Sade jag med ett leende. Läraren kom in och det blev knäpptyst.
Hon ställde sig ungefär vid mitten av den vita whiteboardtavlan och blickade ut över klassen.
" Så, du är tillbaka en vecka tidigare, hur kommer det sig Felicia? " Nu kollade alla på mig.
" Ehmm... " Vad skulle jag säga? Ja.. Min pappa dog så jag fick åka hem..? Nej.. Jag klarar inte av det..
" Lite saker bara.. " Sade jag i hopp om att hon inte skulle bry sig.
" Okej.. " Hon kollade skumt på mig hela lektionen som segade fram.
När det äntligen blev lunch satte jag och Karolina oss vid ett bord. När vi satt oss kom Emil, Axel och Linus fram till oss.
" Är det ledigt här eller? " Sade Emil och log mot mig.
" Ja.. " Sade jag och kastade en blick mot Karolina som log som en fåne.
Det blev tyst, vad skulle vi prata om...? Jag skulle resa mig upp för att gå och hämta vatten när Emil avbryter mig och frågar, " Vatten eller mjölk? "
" Vatten, tack! " Sade jag tillbaka när han gick.
Han kom tillbaka och ställde ner mitt vattenglas och blinkade med ena ögat, som han gjort imorse.
" Tack " Sade jag med ett leende på läpparna.
Det blev tyst, ingen hade något att prata om. Men efter en stund avbröt Emil tystnaden.
Det blev tyst, ingen hade något att prata om. Men efter en stund avbröt Emil tystnaden.
" Varför kom du hem tidigare Felicia? " Åhh.. inte frågan jag ville höra.
" Ehhm.. " Jag fick inte ut ord. " Min pappa... " Mina ögon fylldes med tårar.
Efter att jag hämtat mig försökte jag igen. " Min pappa dog.. Dom krockade med flygplanet.. "
" Jag beklagar.. " Sade alla i kör. Det lät lite roligt.. Dom fick mig att le.
Snart började våran lektion, det var musik. Jag har nog glömt att säga att jag går i en musikskola...
När alla kommit in i musiksalen började läraren prata.
" Som jag sade i torsdags så ska jag lotta duettparen idag! " Alla kollade runt i salen. Jag fattade inget men all andra verkade bombsäkra på vad som hände.
" Okej.. Få se.. Par nummer 1 blir Karolina och Linus, par nummer 2 blir Axel och Sara.. " Jag slutade lyssna men uppmärksammade mig när han sade mitt namn. " Felicia och Emil " Happ.. Vi gick dit ingen annan va.
" Så.. Vad ska vi göra? " Jag log ett nyfiket leende.
" Vi ska uppträda med en duett på konserten.. " Han tog ett steg närmare mig, jag backade ett bakåt.
" Ska vi göra en egen eller ta en? "
" Vi får välja, eller vi måste spela den på instrument.. " Han log.
" Okej.. "
" Jag kan spela gitarr! " Sade han glatt.
" Okej.. Vi hämtar en och kör! " Jag började springa mot musiksalen, vi hämtade en gitarr och gick ut igen.
Han ställde sig mot väggen och började spela.
Vi bestämde oss för att sjunga "Hey there Delilah".
Han satte sig ner på en bänk och spelade melodin, det lät bra.
Jag sjöng med. Vi övade ett tag och gick in i musiksalen, när vi kom in möttes vi av lärarens blick.
" Ni ska få spela upp det ni har övat på, ställ er på scen så kommer resten snart. "
Vi ställde oss på scenen, han log och satte sig ner, kopplade in gitarren och kollade på mig.
Jag log självsäkert tillbaka. Nu kom dom flesta in i rummet och när läraren gett oss klartecken hörde jag toner från gitarren.
Jag började sjunga. Min röst var stadig, publiken log. Karolina filmade. När det äntligen var slut tog han min hand och vi bockade lite på skoj. Alla klappade händerna. Nu skulle Karolina och Linus, nu skulle jag ge hämnd, alltså filma. Jag tog några kort också. Karolina såg så grym ut när hon stod på den lilla scenen!
När dom var klara sjöng några andra.. Så höll det på. När lektionen var slut gick vi till skåpen för att hämta våra SO-mappar.
" Har du sett hur j*vla mycke Emil kollar på dig eller!? Han verkar ju helt besatt! " Halvt skrek hon, fast ingen annan hörde.
" Ehhm.. Jo lite, men jag menar, det kommer inte bli något.. " Juste, hon visste ju inget om mig och Ulrik..
" Varför inte, han verkar ju gilla dig! Du har ju typ gillat honom sen, ja, sen förskolan! " Hon verkade besviken.. Ska jag säga det? Kan vara bra om hon vet och så men kan hon hålla det? Jag får väl lita på henne.
" Du Karolina, det är en sak jag inte berättat för dig, jag.. " Han jag säga innan Emil kom fram med ett stort leende på läpparna.
" Hej, ehmm.. Du Felicia, haru lust att göra något idag..? " Han drog handen bakom nacken, det betydde att han var blyg.
" Asså jag kan inte idag, men någon annan dag kanske? " Jag tvingade fram ett leende.
" Visst.. Imorn? "
" Jag kan kolla.. Kan jag få ditt nummer så messar jag ikväll? "
" Visst, 076957564, vi ses! " Han vände och gick bort till sina kompisar.
Karolina gav mig en tydlig blick som sade, vad var det jag sade.. Han gillar dig!
" Du.. Jag skulle ju berätta något och sedan kom han.. "
" Okej, just tell " Hon log nyfiket.
" Asså, jag har en pojkvän.. " Hon höll på att skrika innan jag la handen framför hennes mun.
" Jag kan inte fatta det! Varför har du inte sagt något..?! Vem? " Hon verkade både glad och arg.
" Det har hänt så mycket, min pappa.. ja du vet och jag har försökt med självmord o allt så jag har liksom inte hunnit säga.. Du är den första och ända av mina kompisar som vet. "
" SJÄLVMORD!? ÄR DU GALEN! " Jag kollade ner i marken..
" Mm, kanske lite " Sade jag retsamt.
" Du måste berätta vem..? "
" Okej, lova att du inte flippar, jag skojar inte men det är ULRIK MUNTHER! " Jag höll på att dö av skratt när jag såg hennes ansiktsuttryck!
" V-V-V-V-VA?!?! " Utbrast hon.
" Ja.. Vi träffades på tåget och ja.. Men du, han kommer och hämtar mig efter skolan, hänkar du? " Jag log nöjt, hon tog det bra.
" Varför inte? " Nu log hon ännu mer.
Vi gick mot lektionen, den gick otroligt långsamt! Emil kollade på mig ett antal gånger.
När vi slutat kom han fram till mig.
" Messar du mig ikväll då? " Sade han nöjt.
" Javisst! "
Sry att det inet kom upp igår.. Det fuckade upp sig och hälften sparades men det kom nu! ;) <3 Hoppas ni gillar't! ^^ <3 Kommer inte kunna uppdatera så mkt i helgen så jag HOPPAS att jag hinner minst två imorn.. Ska packa också men aa.. Kram :* <3
Kommentarer
Trackback